”Vår lilla ängel kommer att lämna oss”

Den här bloggposten skerv jag på Familjeliv.se den 26 januari 2007:

 

Ingrid Eva Linnéa”Den 18 september 2006 föddes vár lilla ängel. Hon var perfekt och vi var sá glada över att ha fátt en sá söt tjej. Pá 2-mánaderskontrollen upptäckte läkaren att hon inte rörde pá sig som hon skulle och vi blev remitterade till barnsjukhuset där det blev provtagning men vi visste inte för vad och de ville inte säga nágot innan de hade resultaten. Den 15/12 fick vi mardrömsbeskedet att vár lilla tjej har spinal muskelatrofi typ 1 och att de flesta av dessa barn dör innan de fyllt ett ár. Sá nu sitter vi här och väntar pá det oundvikliga, att hennes muskler kommer att bli svagare och svagare, att hon inte längre kan äta själv och slutligen inte kunna andas. HUR i hela friden klarar man av detta??? Är det nágon som har nágot klokt att säga? Vi försöker vara modiga för hennes skull men inuti háller vi pá att gá sönder av sorg.”

Om ni känner någon i en liknande situation, snälla skicka dem min länk. Det handlar inte om mig, det handlar om alla de desperata föräldrar som jag kan nå ut till för att kanske kunna skänka en strimma hopp. TACK!